I'm still lovin' you..
Det finns tider då jag gråter. Då jag mår som sämst, då inget annat än du finns i mina tankar!
Jag är ledsen för allt, jag mår piss över att känna mig så värdelös. Men varför ska jag tänka så?
Jag är stark och jag har inte gjort något fel förutom att umgås med en jag älskar lika mycket som du.
Jag förstår inte. Du är och kommer alltid vara det där lilla extra, mitt allt, den jag vill kunna vända mig till.
Hela den här grejen är ju egentligen hur löjlig som helst, att vi inte ens pratar med varandra? Jag försöker,
jag försöker verkligen, så jävla mycket men du orkar inte bry dig! Du orkar inte ha tid att tänka på den som
jämt vill finnas för dig och ställa upp för dig och verkligen visa att jag är som din storesyster! Men du vänder
mig ryggen, du skiter i mig helt, när du inte bara sårar mig utan andra så blir jag mitt imellan och
jag vill inte vara där. Jag vill stå bredvid er, finnas för er båda och du vet vilka jag menar.. Jag vill stå där,
och jag vill vara den som du kan ringa till, den som du kan springa hem till när som helst på dygnet. Som när vi var små, vi höll ihop jämt. Har känt dig i fucking 8 år snart Leonie, och våra föräldrar har känt varandra ännu längre! Och jag saknar det, när det inte fanns bråk, då vi bara bråkade om vart i skogen vi skulle bygga koja, eller vart vi skulle plocka blåbär eller vilken lek vi skulle leka.. Önska allt var så enkelt, eller att du var så enkel.
Vill ha tillbaka den där lilla cheyen som älskade att vara här, och visste att hon tillhörde familjen, det gör så
ont över att du ska vara så svår att fånga. Jag har lärt mig spelet du kör, och det är ett spel jag inte orkar spela
längre! Men jag kommer alltid att älskar dig min & bara min lillasyster, Leonie Palmqvist ♥
Vi skulle ju kämpa, men vi båda gav upp. Jag betyder ju ändå ingenting för dig..
